Den allra första tidningen var fransk och hette ”Relation”. Den gavs ut för första gången 1609 och följdes av den första riktiga rikstäckande tidningen ”Gazette de France” som hade huvudkontor i Paris. Storbritannien ville inte vara sämre och bildade ”Weekly News” 1622. Tidningshysterin spred sig sedan vartefter till de andra europeiska länderna, och i Sverige finns den allra första tidningen ”Post-och Inrikes” fortfarande kvar.

Upplägget

De första tidningarna var mycket tunna, oftast med två blad och skrift över hela sidan. Den tidning som först kom ut med två kolumner var ”London Gazette” som har kallats den första moderna tidningen. Det skulle dock ta ända till 1800-talet innan Sverige fick sin första moderna tidning. Den kom ut 1830 och hette Aftonbladet. Känns namnet igen?

Sveriges första morgontidning vid namn Dagens Nyheter fick se dagens ljus först 1864.

På 1800-talet bildades för övrigt en mängd nya tidningar och dagstidningar på alla håll i världen. En orsak var att folk blev mer läskunniga genom industrialiseringen och tekniken tog ny fart. Då började även annonser och bilder ta plats i tidningarnas upplägg och man fick också en chans att läsa utrikesnyheter.

Från början var tidningarna just till för att förmedla nyheter och det andra var inte relevant. Idag ser det dock annorlunda ut. Nu finns det kultursidor, sportsidor, underhållning och en mängd bilder som ofta upptar mer plats än själva texten. Dessutom får man inte glömma att allt mer läsning numera sker på nätet via tidningarnas hemsidor. Eftersom prenumerationerna har minskat med internets utveckling, lever många tidningar idag på annonser, vilket förklarar deras utbredning både i tryckt format och internetannonser.

Tidningsjättarna i USA:s historia

Det fanns framför allt två tidningar som konkurrerade med varandra i USA under 1800-talet och som har orsakat stor uppståndelse genom en rad bryska drag som chefredaktörerna gjorde för att komma på första plats. De hette ”The New York World” och ”The New York Journal”. Detta tidningskrig är mycket omtalat då det ledde till guljournalism som främst har i åtanke att skriva om kriminalitet och skandaler. Inte sällan var sanningen en aning vriden och denna typ av journalistik har bidragit till de många överdrivna artiklar som finns i dagens tidningar och som är tänkta att locka läsare. William Randolph Hearst och Joseph Pulitzer tävlade ända in i det sista med de stora rubrikerna och det hänsynslösa sättet att stjäla skribenter från den andre utan skrupler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *