Idag tycker många människor att de mår dåligt av de vanliga nyheterna. Det har därför uppstått en stor alternativ mediemarknad som rapporterar om så kallade “positiva nyheter”. Istället för att läsa om Donald Trumps och Kinas förestående handelskrig eller om hur Amazonas djungler brinner föredrar allt fler människor att läsa om någons upphittade vante eller att en hemtjänstpersonal har kramat sin brukare.
Vad är nyheter?
Nyheter rapporterar om aktuella händelser och förlopp som är, eller kan bli, intressanta för många människor. Ett kriterium för vad som är en nyhet brukar vara närhetsprincipen. En händelse i närheten, både geografiskt och i tiden, värderas högre av nyhetskonsumenterna än händelser längre bort i tid och rum. Ett annat kriterium för om en händelse anses nyhetsmässig är om den innehåller något ovanligt, så exempelvis är historien om att en man har blivit biten av en hund ingen nyhet, men däremot är det en nyhet om en hund har blivit biten av en man.
Folk vill hålla sig informerade om världshändelser som krig, katastrofer och världsekonomin. Om de mår dåligt av sådana nyheter kan de idag alltså läsa glädjenyheter på en uppsjö av webbsidor. Det är lika vanligt med “fake news” och klickbeten på dessa webbsidor som på de etablerade nyhetssidorna, om inte vanligare.
Risker
Risken med så kallade “happy news” är att det blir allt vanligare med oinformerade medborgare som, så att säga, stoppar huvudet i sanden för att de inte “orkar med” vanliga nyheter. Risken är att mediekonsumenterna allt mer hamnar i åsiktsstuprör likt Flashback och andra forum.
Det är inte lätt att leva och det kräver lite av mediekonsumentens tid och engagemang för att denne ska hålla sig rimligt informerad. Något som borde vara medborgarens plikt, eftersom denne sedan går ut och påverkar politiken i de allmänna valen.
Marknadsanpassning
Att löpsedlarna oftast talar om katastrofer och död, då de inte talar om sex och bantning, har med marknadskrafter att göra. Tidningsmakarna har upptäckt vad som säljer lösnummer. Detsamma gäller alla pushnotiser i våra mobiler och sociala flöden. Vi klickar på samma saker som säljer lösnummer. För att motverka att drabbas av ångest inför sakernas tillstånd, och för att motverka effekterna av klickbeten, kan det vara bra att ha en strategi för hur man kan läsa tidningen och se på TV-nyheterna. En “sociala medier-detox” emellanåt kanske också kan motverka stress och ångest inför nyheterna.
Att det idag finns hundratals webbsidor som förmedlar positiva nyheter, och att många av de stora etablerade medierna har sektioner för lättsammare nyhetsflöden, är en form av kundanpassning. Genom att göra kundundersökningar kunde mediehusen avgöra vad läsarna och lyssnarna ville ha. Genom dessa undersökningar förstod tidningarna och sändningsbolagen att det fanns ett stort sug efter gladare nyheter.
Medieträna
För att medborgarna i framtiden ska orka med nyhetsflödet kan samhällskunskapslärarna göra en större insats. De arbetar redan med att lära sina elever källkritisk nyhetsvärdering, så att de förhoppningsvis genomskådar “fake news” och alla klickbeten. De kanske även borde lära eleverna positivt tänkande – ibland är världen hemsk, men man behöver faktiskt inte få ångest för det. En svältkatastrof vägs inte upp av gulliga kattungar i flödet.